”Våra byggare gör ju inget annat än att just bygga”

Stallet på Södervången är byggt via totalentreprenad i danska Gråkjærs regi. Projektkonsulent Jesper Knak pekar på poängen med totalentreprenad och vittnar om en tuffare tillvaro för grisföretagarna på andra sidan av Öresund. 

Jesper Knak på Gråkjær är den som tillsammans med grisföretagarna Mattias Espert, Patrik Viktorsson och Haquin Stiernblad planerat och designat hur anläggningen på Södervången skulle utformas. Allt från systemval till antal boxplatser, materialval och tillval i form av tekniska finesser har legat på deras bord. Likaså är det Jesper som kalkylerat fram kostnaden för anläggningen och uppförandet av den. 

Efter att Jesper och kunden kommit överens har Gråkjærs byggledare koordinerat själva byggprocessen. 

Gråkjærs specialitet är just totalentreprenad. Och för den slant som de tar betalt för sin insats, menar Jesper att lantbrukaren får bland annat företagets rutin och en snabbare byggprocess.

– När man väljer totalentreprenad så tar man bort en del ansvar och jobb från sig själv, och lägger över det på andra, som lever av det. Våra byggare gör ju inget annat än att just bygga, så de vet vad de håller på med, var riskerna finns och vad man behöver hantera. Om man själv inte är van vid att bygga så har man mindre kunskap om vilka risker som finns, hur mycket man behöver avsätta för oförutsedda kostnader. Och en av de stora skillnaderna vi ser är tidsramen, vi är bättre på att bygga lite snabbare eftersom vi är vana vid att koordinera mellan de olika leverantörerna. Är man inte fulltidsbyggare så har man inte riktigt den rutinen, och heller inte tiden, eftersom lantbrukare som bygger oftast även behöver göra sitt ordinarie jobb parallellt med att de bygger, förklarar han och konstaterar:

– Det finns inget som säger att en lantbrukare inte kan göra det lika bra som vi gör det. Men man kan inte göra det utan att det kostar tid eller pengar. 

Politisk press och oro

Medan det byggts en del nya stallar på senare tid i Sverige, så berättar Jesper att investeringsintresset är betydligt svalare på Gråkjærs hemmamarknad Danmark. 

– Danska lantbrukare är under politisk press och oro. Det är en stor ovisshet kring hur framtidens regler och ramvillkor för lantbruket blir, säger han. 

De byggprojekt som trots allt pågår i Danmark handlar enligt Jesper snarare om optimering av befintlig produktion än om ren expansion. Ett exempel är att man utökar gårdens tillväxtplatser, eftersom antalet avvanda grisar per kull ökat över tid och befintliga platser inte längre räcker till. Ett annat exempel är att man bygger tillväxtstallar för att kunna sälja 30-kilosgrisar istället för att sälja nyavvanda smågrisar. 

Dyra stall men låga grispriser

Likaså berättar Jesper att många danska grisföretagare funderar över strategin framåt beträffande sina suggstallar, i relation till eventuell pension, generationsskifte och så vidare. Just nu får suggorna stå i spiltor i fyra veckor i samband med seminering, men från 2035 ska de gå lösa. Och från 2040 ska suggorna hållas lösa under digivningen. 

– Bygger man nytt grisningsstall i Danmark i dag behöver man bygga i stil med stallet här på Södervången. Men det finns ingen ekonomisk kompensation för det, och grispriserna är lägre i Danmark. Så vi står i en roll där vi ska producera efter svenska villkor, men till danska priser och det är svårt ekonomiskt. Därför avvaktar danska lantbrukare med investeringar, säger han.