Snöröjningen i Skaraborg – så utvärderas vintern

Snöröjning engagerar många. För Jordbruksaktuellt blev det särskilt påtagligt när 2025 års mest lästa artikel handlade om ett blixtinkallat möte om snöröjning i Skaraborg.  

Bakgrunden var att ett litauiskt bolag med säte i Kaunas under den gångna vintern tog över snöröjningen i delar av Skaraborg. Beskedet väckte många frågor och kommentarsfälten fylldes snabbt av åsikter. 

Den 15 januari rapporterade SVT Nyheter Väst att många av snöröjarna i det litauiska bolag som tagit över snöröjningen i flera orter i Skaraborg inte kan tala svenska. Det trots att svenska var ett krav. 

Jordbruksaktuellt kontaktade Mats Flygelholm, förvaltningschef för Service och teknik i Skara och Götene kommuner, för att höra hur arbetet fungerat och hur planerna framåt ser ut. 

Nu när vintersäsongen är över, hur tycker du att snöröjningen med det litauiska bolaget fungerade totalt sett? 

– Utifrån de förutsättningarna som blev, med kort förberedelsetid och utrustning som inte var anpassad efter lokala förutsättningar (vilket inte heller var kravställt i upphandlingen) så har det ändå fungerat bra. Alla är nya i början oavsett var man kommer ifrån, skriver Mats Flygelholm i ett mejlsvar.  

Språkkravet i upphandlingen var att förarna skulle kunna tala svenska. Hur ser du på att det ändå visade sig att flera inte gjorde det? 

– Det var ett krav som ställdes och vi har haft dialog med entreprenören om detta och kommer även summera och sammanställa säsongen för ytterligare dialoger med entreprenören, fortsätter Mats.  

Påverkade språkproblemen arbetet i praktiken, till exempel kommunikationen med kommunen eller andra aktörer? 

– Vi som beställare, Service och Teknik, har inte upplevt någon svårighet, våra kontaktpersoner gentemot entreprenören talar svenska. Sedan har tyvärr fokus hos allmänhet varit just att vissa inte talat svenska, vilket gjort att chaufförerna i vissa fall blivit avbrutna i sitt arbete. 

Upphandlingen vanns på lägsta pris. Hur resonerade ni kring balansen mellan pris och andra faktorer när avtalet skrevs? 

– Förutsättningen för upphandlingen var att om alla ställda krav uppfylldes så var det lägsta pris som gäller, detta var känt för alla anbudsgivare. 

Flera av våra läsare som själva arbetar inom lantbruk och entreprenad reagerade på att ett utländskt bolag fick uppdraget. Hur ser du på den reaktionen? 

– Det var en reaktion som även märktes i våra kommuner, vi är ju en gemensam nämnd och förvaltning, Skara och Götene kommuner. Detta var en upphandling som vi gjort många gånger förr och detta var första gången ett utländskt bolag lämnat in anbud. Sen är det ju LOU som gäller och det måste vi förhålla oss till och följa. 

Har ni dragit några lärdomar från den här vintern som kommer att påverka hur ni gör upphandlingar framöver? 

– Ja, i framtida upphandlingar kommer vi bland annat se över och förtydliga kraven på språk och komplettera kraven på teknisk utrustning. 

Om ni tittar framåt mot nästa vinter, är det något ni redan nu vet att ni vill förändra eller skärpa i kraven? 

– Vi kommer summera och utvärdera säsongen och därefter föra diskussioner med entreprenören om vad vi tillsammans kan göra för att förbättra arbetet, avslutar Mats.