Nu ska IP Grund Gris uppdateras

Grundcertifieringen har blivit ett stående inslag i verksamheten hos svenska grisföretagare. Just nu pågår ett arbete där standarden ska uppdateras. Målet är 100 procent relevanta krav, och Julia Marcopoulos på Sigill välkomnar input.

2009 uppdagades det missförhållanden på en del grisgårdar i Sverige. Via en branschöverenskommelse bestämdes då att man skulle ta fram en tredjepartscertifiering i syfte att i möjligaste mån undvika missförhållanden igen och öka förtroendet för branschen hos konsumenterna. Det blev starten för IP Gris Grund, till vardags ofta kallad grundcertifieringen. Idag kräver flertalet av de svenska slakterierna att kraven i IP Gris Grund ska vara uppfyllda för att man ska få lämna grisar till slakt.

– Det är slakterierna som kräver att det ska finnas en certifiering, men i förlängningen efterfrågas det även av exempelvis handelskedjorna. Det handlar mycket om en trovärdighet för branschen mot konsument – varför man ska välja svenskt griskött när det finns andra alternativ på marknaden, berättar Julia Marcopoulos som arbetar som produktägare på Sigill, den organisation som äger, förvaltar och utvecklar standarden.

Utöver IP Gris Grund finns det i dag ytterligare en standard på högre nivå som berör gris; IP Sigill Gris, som har ett valfritt tillval i form av Klimatcertifiering.

Grundcertifieringen har i skrivande stund 535 anslutna företag medan IP Sigill Gris med tillval Klimatcertifiering har tre.

Ger ”licence to produce”

Som grisföretagare kan certifieringen upplevas som en ytterligare pålaga i all byråkrati och alla de regler man har att följa. Men att leva upp till kraven i IP Gris Grund liknar Julia vid att bonden får tillträde till marknaden.

– Skulle IP Gris Grund inte finnas, så skulle sannolikt motsvarande krav ställas av de olika slakterierna eller handelsaktörerna ändå. Då kanske det skulle bli väldigt ojämlikt. När vi nu har en gemensam standard, innebär det att den gäller oavsett var i landet man är, vilket slakteri man lämnar till och vilken storlek på gård man har. Standarden är jämlik och processen som vi tar den genom är demokratisk och gedigen. Lantbrukarna, precis som andra aktörer i branschen, har möjlighet att tycka till, förklarar Julia.

Balansgång

Standarderna uppdateras vid behov, den senaste versionen av IP Gris Grund är från 2021 och nu är det alltså dags igen för en revidering. Samtidigt uppdateras också IP Sigill Gris och tillvalet Klimatcertifiering.

– Det är stor efterfrågan på förenkling av regelverk, både offentliga och våra. Vi ser att regelbördan är omfattande för lantbrukarna och vi från Sigills håll vill göra vad vi kan för att underlätta utan att tappa mervärdena, det är en balansgång. Målet är att förenkla strukturen för den standard som idag heter IP Sigill Gris, med tillval klimat, så att fler kan ansluta sig till den och bidra till hållbarhetsförflyttningen, samtidigt som kravnivån fortsatt ligger över lagstiftningen inom djuromsorg, miljö och klimat – och därmed underlätta en övergång från IP Gris Grund om man så önskar, berättar Julia.

Välkomnar input

Uppdateringen är i skrivande stund i temagrupps-fasen, i början av processen, där man jobbar med inhämtning av information och synpunkter. Julia berättar att Sigill fungerar som en samordnande part i arbetet och inte driver egna åsikter kring hur de olika standarderna ser ut, utan strävar efter att kraven helt sonika ska spegla marknadens behov.

– Eftersom det är så pass tidigt i processen har vi inte landat i vilka förändringar som kommer ske – och vi tar gärna emot synpunkter om vilka förändringar man som certifierad lantbrukare önskar se. Kommer det fram i processen att det finns krav som kanske inte längre skapar värde tar vi bort dem, och vi lägger bara till krav om det finns ett behov av det. Det som är viktigt för oss är att innehållet i standarderna är relevant, säger hon och fortsätter:

– Vi tar jättegärna in synpunkter från våra certifierade kunder, oavsett om vi är i uppdaterings-process eller ej. Får jag återkommande frågor om en regel, till exempel att många missförstår, så blir det ett incitament för att ta upp det i temagruppen och kanske justera.

Hellre bra än fort

Målsättningen är att nya standarder för grisuppfödning ska vara klara 1 januari 2027.

– Vi får se hur det går, vi vill hellre att det blir bra än att vi stressar igenom processen och resultatet blir mindre bra, tillägger Julia.

Oavsett, så kommer nya versioner av standarderna aviseras flera månader innan de börjar gälla. Regelböckerna finns upplagda på Sigills hemsida och under en period kommer både den nya och äldre versionen finnas där. Dessutom kommer Sigill att informera via mejl, nyhetsbrev och sin hemsida.

Hallå där Per-Göran Fjelkner!

Du representerar Sveriges Grisföretagare (SGF) i Sigills tema­grupp gris. Varför vill du och SGF vara med där?

– Vi tycker det är viktigt att någon från primärproduktionen är med, så att det inte bara är personer som egentligen inte håller på med produktionen i praktiken som stiftar reglerna.

Är det några förändringar i standarderna som SGF gärna vill ska genomföras, eller något som ni absolut inte vill ska införlivas i standarderna?

– Njae, när det gäller grundcertifieringen är det många av kraven som baseras på lagstiftning, så det är ju inte så mycket att diskutera egentligen, det behöver vi uppfylla. På Sigill-nivå är det ju en annan sak, men jag kan inte på rak arm peka ut något särskilt just nu.

Du har valt att certifiera din grisuppfödning, inte bara enligt IP Grund Gris, utan också ett snäpp högre, enligt IP Sigill Gris med tillvalet Klimatcertifiering. Varför?

– Inom växtodlingen krävs det klimatcertifiering på vissa av de grödor jag odlar. Och när jag ändå skulle klimatcertifiera växtodlingen valde jag att ta med grisarna också. Och man kan inte vara klimatcertifierad utan att ha Sigill-certifiering. Likaså har jag haft Sigill-certifiering på potatis, lök och spannmål sedan länge, och då blir det en ganska enkel process att även ta med grisarna. Det känns som en extra kvalitetsgaranti.