Lovar ersättning till markägare för att skydda mer mark

Efter kritik från FN om försening presenterade regeringen till slut sin handlingsplan för biologisk mångfald, som berör både hav och land.  

Vid FN:s konferens om biologisk mångfald som hölls under COP15 år 2022 beslutade medlemsländerna om ett globalt ramverk för biologisk mångfald. Kunming-Montreal-ramverket, som det kallas, innehöll 23 åtgärdsmål för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald och det var meningen att varje land skulle ta fram en egen handlingsplan för att visa hur de skulle verka för att nå målen.

Den 9 februari höll klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari en pressträff där hon presenterade Sveriges handlingsplan för biologisk mångfald. Redan tidigare har regeringen gjort flera satsningar på skydd av värdefull natur, bekämpning av invasiva arter och restaurering av ängs-, betesmarker och våtmarker. Regeringen har även tagit fram en ny riktning för havsmiljöpolitiken genom havsmiljöpropositionen.

– Regeringens handlingsplan för biologisk mångfald visar hur globala mål omsätts i konkret politik. Det här handlar om att stärka vår natur och artrikedom men också om att stärka motståndskraften i vår livsmedelsförsörjning, ekonomi och vårt välbefinnande, säger Romina Pourmokhtari.

Handlingsplanen innehåller flera stora delar, framför berättar den om olika åtgärder som regeringen redan genomfört eller dragit i gång under mandatperioden. Stort fokus ligger på skydd och restaurering av värdefulla naturområden, inklusive skog och hav.

Enligt ramverket ska minst 30 procent av alla land- och inlandsvattenområden och av alla kust- och havsområden skyddas senast 2030. Enligt siffror från Naturvårdsverket var 15,3 procent av Sveriges totala areal formellt skyddad i december 2024. Som formellt skyddad räknas

Stärkt skydd och bevarande av värdefull natur

• Regeringen prioriterar bland annat restaurering av ängs-och betesmarker och akvatiska miljöer.
• Skyddsvärda skogar bevaras genom formellt skydd och regeringen satsar på ersättning till skogs- och markägare för mark de behöver avvara.
• Regeringen satsar på att bilda nya naturreservat och nationalparker, däribland bildandet av Nämndöskärgårdens natinoalpark och tolv nya skyddsområden för fåglar enligt EU:s fågeldirektiv med mera. 
• Regeringen satsar även på bekämpningen av invasiva främmande arter.
• Det ska även tas fram en ny nationell plan för naturrestaurering till september 2027. Och regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med flera andra myndigheter ta fram förslag senast februari 2026.

För att skydda viktig natur har regeringen bland annat redan aviserat att de ska satsa 500 miljoner kronor per år under 2024-2026 för att öka takten i arbetet med att skydda värdefull natur genom att betala ersättning till fastighetsägare så att naturreservat kan bildas. Men regeringen satsade även 40 miljoner kronor 2023 för att skogsägare som frivilligt valde att skydda sin skog snabbare skulle få ersättning. I handlingsplanen lyfter man även fram att planen till stor del bygger på privat finansiering och att man ska öppna upp vägar för näringslivet att bidra på olika sätt.

I samband med handlingsplanen har regeringen även beslutat om två nya etappmål. Det ena handlar om att förbättra mångfalden av vilda pollinatörer och det andra och det andra om att arbeta för grönare städer. 

”Räcker inte på långa vägar”

Världsnaturfonden (WWF) har framfört kritik och menar att det finns stora brister i regeringens plan, bland annat försenad inlämning av åtgärder och otillräckliga insatser för att skydda skogen.

– Förslagen som presenterades räcker inte på långa vägar för att Sverige ska göra det vi åtagit oss. Det kan få allvarliga konsekvenser för både natur och samhälle, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

WWF skriver att regeringen vare sig presenterar tillräckliga etappmål, åtgärder eller styrmedel för att Sverige ska leva upp till det globala FN-ramverket för biologisk mångfald.

– En allvarlig brist är att handlingsplanen inte innehåller något nationellt etappmål för skydd av natur, som motsvarar det globala målet att skydda minst 30 procent av naturen till 2030. Vi behöver skydda en tredjedel av våra land, hav och vatten i Sverige för att värna arter och livsmiljöer och bidra med vår beskärda del till i det globala arbetet, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare WWF.