LRF: Utredningen tar inte det helhetsgrepp som behövs
I januari 2024 tillsatte regeringen en utredning för att se över jaktlagstiftningen. Nu har utredningen lämnat sitt slutbetänkande till regeringen.
I slutbetänkandet föreslås en ny viltförvaltningslag samt en ny viltförvaltningsförordning med tydligare struktur och modernare bestämmelser som ska ersätta nuvarande jaktlag och jaktförordning.
Utredningen föreslår även att viltförvaltningen ska syfta till att bevara och främja de inhemska viltarterna, främja ett hållbart brukande av vilt som resurs samt begränsa skador och olägenheter orsakade av vilt.
Utredningen innehåller även förslag som rör genomförandet av naturvårdsdirektiven, jakt och avlivning, straff och sanktionsavgifter, överklagande samt ett stärkt sekretesskydd för uppgifter om jägare som registreras hos länsstyrelsen.
På LRF välkomnar man flera delar av förslagen, men konstaterar att utredningen inte tar det helhetsgrepp om viltskador som man anser att Sveriges lant- och skogsbruk samt hushåll behöver.
– Ett nytt regelverk för viltförvaltning i Sverige är något som vi efterfrågat länge. Det är positivt att fokus tydligt skiftar från att vårda vilt till att förvalta vilt men samtidigt saknar utredningen avgörande delar för att åtgärda de snabbt växande viltskadorna. För oss är det tydligt att ett hållbart brukande av vilt innebär att viltskadorna inte kan vara så stora att de är ett hot mot samhällsviktig verksamhet såsom produktion av livsmedel eller skogsråvara, säger Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Notan för viltskadorna på 992 miljoner kronor för skördebortfall i jordbruket och nästan 12 miljarder kronor årligen för skogen riskerar att återigen landa på lantbruket och hushållens ekonomi trots utredningens förslag till en modern lagstiftning. Samtidigt missar Sverige möjligheten att förstärka livsmedelsberedskapen i en osäker omvärld.
Här hittar du utredningens förlag.
Fakta kostnader för viltskador
Viltskadorna 2023 i svenska grödor uppskattas till 992 miljoner kronor. Detta inkluderar inte extra kostnader som omsådd och maskinskador.
Vildsvin gör störst skada och står för en tredjedel av alla viltskador i jordbruket.
Skador från dovhjort har ökat i Sverige, särskilt i Södermanlands län, där 45% av spannmålsskadorna orsakas av dem. I Östergötland står dovhjorten för 76% av skadorna i vall. Gäss och tranor orsakar också allt större skador, exempelvis i Västerbotten där tranor stod för 80% av skadorna i vårkorn.
Stora viltbestånd kostar skogsägare och skogsbranschen 11,9 miljarder kronor per år. Skadorna orsakar ekonomiska problem för skogsbruket och försvårar övergången till förnybara resurser. Byggmaterial, biomassa och andra ersättningar för ändliga resurser äts helt enkelt upp eller förstörs.
Södermanland är det län som är mest drabbat av viltskador, följt av Kronoberg och Norrbotten.
Källa: LRF
