”Utgå från gårdens förutsättningar”
Inom ramen för sitt exjobb på lantmästarutbildningen utforskade Margareta Hidén de ekonomiska och praktiska skillnaderna i att bygga ett nytt slaktgrisstall kontra att renovera ett befintligt. Under Kunskapsnav animalieproduktions byggkonferens berättade hon om sitt arbete och poängterade vikten av att låta planeringsfasen i ett bygg- eller renoveringsprojekt få ordentligt utrymme.
En stor del av uppfödningen av slaktgrisar i Sverige sker i äldre stallar och bland annat har Jordbruksverkets årliga djurskyddsrapport pekat på behovet av modernisering. Men investeringsviljan har varit låg sedan EU-inträdet, främst på grund av svag lönsamhet.
– Det krävs en kontinuerlig investeringsnivå på cirka 40 000 nya slaktgrisplatser per år, för att vi ska upprätthålla en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Ser man tio år tillbaka har vi inte något år lyckats uppnå det här målet, och de flesta åren är vi inte ens i närheten, konstaterade Margareta.
I sitt exjobb har hon både tittat på tidigare forskning och intervjuat fem lantbrukare som nyligen investerat i slaktgrisstallar. Av de intervjuade lantbrukarna hade två nyligen renoverat, två hade byggt nytt och en hade gjort bådadera. Investeringarna skedde mellan 2019 och 2025.
Stabil marknad a och o
Margareta kom fram till att intervjupersonernas beslut att investera snarare grundade sig på känslan av en stabil marknad, än detaljerade kalkyler. Hos de som renoverat fanns även incitamenten att stallarna var slitna och inredningen dålig vilket ledde till hög arbetsbelastning, dålig arbetsmiljö och sämre produktionsresultat.
– Kontakten med andra lantbrukare och rådgivare upplevdes som avgörande, både som inspirationskälla, men även som bollplank under själva beslutsprocessen. I efterhand uttryckte några att de önskat att de ägnat ännu mer tid åt planeringen och att de hade tänkt större när de planerade. Det understryker betydelsen av att avsätta tillräckligt med tid och resurser för att skapa genomtänkta och hållbara investeringar.
För- och nackdelar
De renoverade stallarna i studien var mellan 56 och 26 år gamla. Via bygg-relaterade företag fick Margareta uppgifter om en livslängd på runt 100 år för en huskropp, vilket även bekräftade lantbrukarnas tankar kring att byggnader i gott skick bör ha mycket kvar att ge.
– Lantbrukarna beskrev dock en rad begränsningar vid renovering, som att anpassa arbetet och utformningen efter den befintliga byggnaden, vilket var tidskrävande och kunde drabba gårdens övriga verksamhet. Trots utmaningarna kan renovering vara ett funktionellt och ekonomiskt alternativ, särskilt om huskroppen är i gott skick, sa Margareta.
Å andra sidan pekade nybyggarna på utmaningar med bygglovsprocessen, men även tekniska brister som kunde bli på slutprodukten.
Bättre produktion
Kostnaden för nybyggnation landade på mellan 8 500 och 10 000 kronor per slaktgrisplats för lantbrukarna i studien, medan kostnaden för renovering varierade mellan 750 och 5 000 kronor per plats. Den stora prisskillnaden vid renovering handlar enligt Margareta om omfattningen på renoveringen samt vilket skick som byggnaden var i från början.
– Gården som har lägst kostnad för renovering har bytt inredning, samt en del tak och fönster. De andra har sparat yttertak och väggar men bytt ut inredning, spalt, utgödsling, utfodringsanordning, ventilation samt bilat och till viss del sprängt ut golv och kulvertar, samt gjutit nytt. Man behöver också väga in att lantbrukarna ofta gör mycket arbete själva, och då kan det vara svårt att uppskatta exakt hur många timmar de lagt ner, sa Margareta och fortsatte:
– Den slutliga kostnaden beror ju även mycket på marknadsläge, materialpriser och omfattning. Vid nybyggnation tillkom ofta även kostnader i form av gödselbrunn, foderkök och spannmålshantering.
Vare sig det handlade om renovering eller nybyggnation upplevdes investeringarna som ekonomiskt försvarbara av lantbrukarna, tack vare att det blev en bättre produktion, arbetsmiljö och djurhälsa.
Gårdsspecifika lösningar
Sammanfattningsvis så framgår det av exjobbet att nybyggnation ger större frihet och möjlighet till optimala lösningar medan renovering kräver kompromisser och merarbete. Trots det kan renovering vara ett bra alternativ, särskilt om byggnadens skick är bra. I efterhand var alla lantbrukarna i studien generellt nöjda med sina val.
– Slutsatsen är, som med många examensarbeten, att det finns inget svar som passar alla. Man ska utgå från gårdens förutsättningar, den eventuella befintliga byggnadens skick, vilket produktionsmål gården har samt hur ekonomin ser ut. Och tänk på att planeringsfasen är väldigt viktig, avslutade Margareta.
Några råd från de intervjuade lantbrukarna till andra i branschen
- Ta hjälp i planeringsfasen: Många poängterade vikten av att diskutera med andra lantbrukare, leverantörer eller rådgivare för att undvika misstag och få nya perspektiv. Flera önskade att de själva hade tagit in byggrådgivare tidigare i processen.
- Lägg tid på planeringen: Ett genomgående råd var att ge planeringsfasen tillräckligt med tid, för att göra genomtänkta val.
- Planera för framtida utbyggnad: Flera lantbrukare hade redan vid investeringen planerat för framtida expansion, men med facit i hand önskade några att de tänkt ännu större från början.
- Sprid ut arbetet över tid: Vid renoveringar kan det vara klokt att dela upp arbetet för att kunna utvärdera resultatet, göra justeringar och minska arbetsbelastningen.
- Välj hållbara material: Även om miljöpåverkan inte var ett primärt beslutskriterium, var livslängd och slitstyrka i materialvalen en viktig aspekt för långsiktig hållbarhet.
- Renovera om stommen är i gott skick: Ett konkret råd var att inte tveka inför renovering så länge byggnadens stomme är stabil, i gott skick och har den utformning som önskas. Det kan vara både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt.
Källa: Att bygga nytt eller renovera? En jämförande studie av stallinvesteringar för slaktgrisar, av Margareta Hidén. Exjobbet finns att ta del av i sin helhet via
stud.epsilon.slu.se
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@agriprim.se
