Importerade EMV ökar snabbare än svensk

Sänkt matmoms kan gynna svensk livsmedelsproduktion, i alla fall tillfälligt, men producenter varnar om högre konkurrens från importerad EMV.

Det spår Livsmedelsföretagen. Enligt deras konjunkturbrev för Q2 2025 blev årets andra kvartal en besvikelse för svenska livsmedelsproducenter som fick se sin försäljning minska jämfört med samma period året innan.

– Efter några exceptionellt tuffa år hade företagen verkligen behövt positiva signaler från konsumenterna. Men de ekonomiska hjulen snurrar inte och då håller folk igen. Förslaget om sänkt matmoms skulle kunna ge en välbehövlig skjuts till köpkraften och min bedömning är att det skulle gynna svensk livsmedelsproduktion, åtminstone tillfälligt. Men på längre sikt krävs det mer än ekonomiska tomtebloss. Våra politiker måste se till att det blir enklare och billigare att producera livsmedel i Sverige, säger Carl Eckerdal i ett pressmeddelande.

Något bättre lönsamhet

Den minskade försäljningen i Q2 vägdes upp något av en förbättrad lönsamhet. Ungefär hälften av livsmedelsföretagen tjänade nu lika mycket på sin senaste produkt som de gjorde innan kostnadskrisen började för tre år sedan. I början av året (första kvartalet) var det bara 13 procent av företagen som hade kommit upp i den gamla lönsamheten. Men nu, i andra kvartalet, har det alltså ökat till 50 procent.

– Vägen tillbaka till mer normala lönsamhetsnivåer har varit svår och hälften av våra medlemmar har fortfarande inte nått ända fram. Det är bra att det går i rätt riktning, men lönsamheten för livsmedelsindustrin som helhet måste upp en bra bit till för att vara långsiktigt hållbar. Med nuvarande lönsamhetsnivåer kan industrin inte göra de investeringar som krävs för att trygga den svenska livsmedelsberedskapen, säger Carl.

Tar alltmer plats

Enligt Livsmedelsföretagen så har EMV-koncepten vuxit snabbt under höginflationsåren och svenskmärkningen ”Från Sverige” ligger delvis bakom framgången. Men från producenthåll kommer det nu även varningar om att de importerade EMV-alternativen samtidigt tar alltmer plats på butikshyllorna. Och ungefär hälften av Livsmedelsföretagens medlemmar vittnar om att de importerade EMV-alternativen vuxit snabbare än de svenska och uppskattar att de utgör hälften av det totala EMV-utbudet.

– Flera av våra medlemmar producerar EMV åt handeln men med lägre lönsamhet. Som EMV-producent är man lätt utbytbar och i vissa fall bidrar man till att konkurrera ut sina egna varumärken. Svenskproducerad EMV är alltså något av ett tveeggat svärd för livsmedelsindustrin, men importerad EMV har inga som helst fördelar för vare sig våra medlemmar eller för svensk livsmedelsproduktion, säger Carl.

Ännu viktigare export

När den inhemska försäljningen minskar ökar samtidigt betydelsen av export. Knappt hälften (47 procent) av medlemmarna svarar att deras export vuxit som andel av den totala produktionen de senaste tre åren. Men för 40 procent av företagen är lönsamheten på exportaffären däremot lägre än på den inhemska.

– För många företag som ännu inte kommit upp i några försvarliga volymer, och där exportmarknaden kanske är splittrad till många olika länder, så äter höga transportkostnader upp en stor del av lönsamheten. Det är ett svårlösligt dilemma för en bransch som exporterar produkter med en genomsnittligt låg förädlingsgrad, säger Carl.