90 procent av Skånes våtmarker har försvunnit senaste 200 åren

Representanter från flera av Skånes vattenråd finns på plats på Borgeby Fältdagar för att berätta om hur de hjälper lantbrukare med att anlägga våtmarker.

I monter S130 i Stortältet, men även under ett seminarium i Vippan klockan 17:00 på onsdagen kommer det finnas möjlig- het att träffa representanter från sju av Skånes vattenråd. De finns på mässan för att berätta om sitt arbete med att återställa våtmarker och restaurera avrinningsområden.

– Vi jobbar för att vattnet ska må så bra som möjligt och för att motverka problem med både torka och översvämningar. Vattenråden arbetar för att kommande generationer ska ha vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd, berättar Isak Nyborg, vattenrådssamordnare Segeåns Vattenråd, som finns på plats under mässsan.

Viktigt kommunalt samarbete

Ett av de viktigaste åtagandena som vattenråden har, är att hjälpa markägare med att anlägga våtmarker. Men i just Skåne har man lyckats få till ett bra samarbete med kommuner, myndigheter och intressenter.

– Vattenråd finns runtom i hela Sverige. Men jag skulle vilja säga att nere i Skåne är det mycket vanligare med sådana här kommunala samarbeten. Och det beror på att vi har väldigt stora problem med övergödning och förlorade våtmarker, så här har vi kommit längre i utvecklingen av våra vattenråd, säger Isak och fortsätter:

– Vi har väldigt mycket jordbruk här nere i Skåne och 90 procent av våra våtmarker har försvunnit de senaste 200 åren. Det är väldigt mycket och då förstår man varför det blir så mycket övergödning, men också varför det blir problem med både torka och översvämningar. Anledningen till att det har försvunnit så många våtmarker är att under 1800-talet rådde det matbrist, vilket gjorde att man dikade ut våtmarker för att få mer jordbruksmark.

Fungerar som buffert

Ju fler våtmarker som återställs eller restaureras, desto bättre kan landskapet hålla kvar vatten - både vid torka och översvämningar - och skydda åkermark och städer. Vattenråden vill hjälpa fler markägare att anlägga våtmarker.

– Om det är en markägare som vill ha en våtmark på sin fastighet så kan de kontakta oss och sen så löser vi allting från planering, kontakt med myndighet, finansiering och anläggning. Sen såklart får ju markägaren vara med under processen, men vi löser allt från ritbord till färdig anläggning, säger Isak och fortsätter:

– Det är väldigt svårt och tidskrävande för en lantbrukare att hålla kontakten med myndigheter och att söka finansiering själv. Det är väldigt mycket administration som behövs och speciellt för en lantbrukare som redan har fullt upp är det ju skönt att få en sådan tjänst gratis. Lantbrukaren behöver inte betala någonting, utan vi löser allt.

Bekostar hela arbetet

Vattenrådens arbete finansieras för det mesta genom samarbetsavtal med kommunerna inom ett avrinningsområde. Resterande finansieras av statliga pengar. Den enda gången markägaren behöver bekosta någonting själv är om han eller hon vill ha en bevattningsvåtmark. Då får markägaren bekosta bevattningsdelen själv, medan vattenråden står för det övriga med våtmarken. Enligt Isak finns det sedan möjlighet för markägaren att söka skötselstöd samt markersättning från Jordbruksverket.

Hur stort är intresset för den här typen av åtgärder?
– Det är väldigt stort. Desto mer folk blir medvetna om att det är alldeles för mycket torka eller översvämningar i landskapet, desto större blir intresset. Intresset är även stort bland kommunerna, för dem vill ju kunna uppfylla målen som staten har satt.

Vi är ju väldigt intresserade av att bara berätta om miljön och om vattnet och har man frågor får man gärna lyfta dem med oss. Och allting är ju frivilligt och vi kommer aldrig någonsin tvinga en markägare att göra detta, utan allt görs utifrån dem och deras goda vilja.