Vetearealen slår rekord

Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik uppgår arealen med höstvete preliminärt till 475 000 hektar. Det är den största arealen med höstvete sedan mätningarna började på 1800-talet.

Den totala arealen jordbruksmark i Sverige 2025 uppgår enligt Jordbruksverkets preliminära statistik till 2 979 600 hektar. Av dessa är 2 525 600 åkermark, och 454 000 betesmark och slåtteräng. Detta är i stort sett lika stor areal som förra året, men en minskning med 33 400 hektar från 2020. Enligt statistiken är den totala spannmålsarealen preliminärt 1 012 800 hektar i år. Det är en ökning med 15 700 hektar från 2024.

Vetet slår rekord

Vete odlas på över halva spannmålsarealen, på totalt 527 600 hektar. Det är enligt Jordbruksverket en ökning från 2024 med 49 900 hektar och också den största vetearealen någonsin. År 2000 var första gången vetearealen översteg 400 000 hektar, och nu är det andra gången under de senaste tre åren som vetearealen överstiger 500 000 hektar.

Den stora arealen vete består till största del av höstvete, som i år hittas på 475 000 hektar. Vilket enligt myndigheten är den största arealen höstvete sedan mätningarna började på 1800-talet.

Korn och havre

Den näst största spannmålsgrödan är korn, som preliminärt hittas på 258 800 hektar. Det motsvara ungefär en fjärdedel av spannmålsarealen. Den övervägande delen av kornet sås på våren, och ungefär 236 800 hektar är vårkorn.

Havre är den tredje största spannmålsgrödan med preliminärt 155 100 hektar. Övrig spannmålsareal, som består av råg, rågvete och blandsäd, odlas preliminärt på 71 200 hektar under 2025.

Enligt Jordbruksverket är vall och grönfoderväxter respektive spannmål de vanligaste grödgrupperna, och odlas på över 1 miljon hektar vardera. Det motsvarar 38 respektive 34 procent av den totala jordbruksmarken.

Ökning av raps, rybs och potatis

Kollar man på raps och rybs odlas dessa grödor på drygt 110 000 hektar 2025, och enligt statistiken ligger ungefär lika många hektar i träda. Baljväxter, som främst består av ärter och åkerbönor, odlas på totalt 43 300 hektar medan potatis odlas på 25 900 hektar och sockerbetor på 25 400 hektar. Jämfört med föregående år har arealerna med raps och rybs respektive potatis ökat procentuellt mest, med 18 respektive 10 procent till 112 000 respektive 25 900 hektar. Kollar man istället på vilka grödor och grödgrupper som minskat mest, är det träda, baljväxter och sockerbetor. De har minskat med 20, 12 respektive 11 procent till 114 100, 43 300 respektive 25 400 hektar.

372 000 hektar betesmark

Det går även att dela upp kategorin slåtter och betesängar. Där ser man att betesmark, alvarbete, skogsbete, fäbodbete, mosaikbete samt ospecificerad betesmark uppgåt till totalt 445 300 hektar. Största delen är betesmark, totalt 372 000 hektar. Näst vanligast är alvarbete med 26 400 hektar. Slåtteräng upptar enligt Jordbruksverket 8 700 hektar vilket motsvarar ungefär 2 procent av den totala arealen med betesmark och slåtteräng.