Så kan framtidens gris bli ännu mer hållbar
Kan den svenska grisproduktionen nå klimatneutralitet till 2050 och i så fall hur? Det var frågeställningen när Lantmännen med flera påbörjade arbetet med rapporten Framtidens Jordbruk – Grisproduktion. Nu är rapporten klar och svaret är ja, det går att nå klimatneutralitet, men det kräver en del.
Den svenska grisuppfödningen är redan i dag klimatsmart, framförallt i en internationell jämförelse. Men i värdekedjan är det allt fler aktörer som ansluter sig till Science Based Target initiative* (SBTi) och Framtidens Jordbruk – Grisproduktion syftar till att visa vad primärproduktionen kan göra för att bidra till att målen i SBTi uppfylls.
– Griskött är ett av de mest konsumerade livsmedlen i Sverige. Det är en del av vår matkultur och dessutom väldigt näringstätt. Det är viktigt att vi utvecklar och ser till att vi går i takt med tiden, utvecklar konkurrenskraft, produktivitet, men också gör det på ett hållbart sätt. Den här rapporten visar att det är fullt möjligt, sa Lars Appelqvist, vd för Scan Sverige, under rapportlanseringen i början av december.
Kända lösningar först
Utgångspunkt för rapportmakarna var den livscykelanalys (LCA) som gjordes för svenskt griskött 2020. Man har sedan tagit fram ett scenario för 2030 och ett för 2050. Beräkningarna visar att det finns potential att minska klimatavtrycket för griskött med 43 procent fram till 2030 och 56 procent till 2050. Dessutom identifieras ökad potential för kolinlagring i växtodlingen och produktion av fossilfri energi till samhället via biogas.
I 2030-scenariot har man använt sig av lösningar som redan finns tillgängliga och som kan implementeras i stor skala redan i dag, om förutsättningar ges. Ökad andel baljväxter, aminosyror och sidoströmmar i foderstaten, fossilfri växtodling och omsorgsfullt omhändertagande av gödseln är några exempel.
I 2050-scenariot kompletterar man med mer visionära lösningar som kräver ytterligare utveckling innan de kan bli genomförbara i praktiken. Här är gräs som proteinkälla och foderingredienser från hav och insekter några exempel.
Övergripande har man räknat med en 35-procentig ökning av produktiviteten fram till 2050.
Inte bara böndernas ansvar
Uppenbart är att det inte saknas idéer för hur man kan minska klimatpåverkan, men frågan är vad som krävs för att göra verklighet av idéerna? Här skickar rapportmakarna med en önskelista till både näringen och politiken, som kan sammanfattas:
- Investeringar och finansieringslösningar för att bygga nya stallar och biogasanläggningar
- Datainsamling och digitalisering för förbättrade beslutsunderlag
- Kompetensutveckling, forskning och innovation
- Affärsmodeller som hanterar de ökade merkostnaderna för utvecklingen genom värdekedjan
- Politiska insatser som skapar rätt incitament till förändring
- Fortsatt branschsamverkan
Stark drivkraft
Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan Lantmännen, Scan Sverige, LRF, Svenskt Kött, Kött & Charkuteriföretagen, Tillväxtbolaget, Agronod samt Sveriges Grisföretagare, vars ordförande Johan Eriksson konstaterar:
– Vi är stolta över att ha medverkat i framtagandet av rapporten och medverkar gärna med fler aktörer i liknande sammanhang. Nu har vi en branschgemensam vision av hur framtidens grisproduktion i ett hållbart livsmedelssystem kan se ut. Det finns en stark drivkraft för fortsatt utveckling hos Sveriges grisbönder och det är viktigt att belysa behovet av investeringsstöd, rådgivning och betalningsvilja för kött som är producerat på ett bra sätt.
Sagt under lanseringen av Framtidens Jordbruk – Grisproduktion
”Varje produktionsgren i hela livsmedelskedjan måsta jobba med det här för att vara relevant i framtiden, om vi ska hitta konsumenter som vill köpa våra produkter.”
Magnus Kagevik, Lantmännen
”Vi ser att verktygen finns i lådan för att kunna nå klimatneutralitet 2050. Och många gårdar är där redan i dag.”
Johan Eriksson, Sveriges Grisföretagare
”Grisar som mår bra är också klimateffektiva. Att bibehålla en hög nivå av djurvälfärd och -hälsa är en jätteviktig faktor för oss. Det ger också en lönsam produktion.”
Elina Matsdotter, Scan Sverige
”Vi behöver bli ännu bättre på att beskriva vad grisproduktionen gör för vår totala tillgång på livsmedel. Eftersom vi har så mycket spannmålsproduktion i det här landet så behöver vi också ha någon som är duktig på att uppgradera sidoströmmarna från det, och där är grisen en självklar spelare.”
Sigrid Agenäs, Sustainimal/SLU
”De specialiserade växtodlingsgårdarna skulle kunna odla mycket mer åkerböna än vad de gör i dag.”
Lars Hermansson, Lantmännen
”För att vi ska kunna få en ökad betalningsvilja måste vi kunna bevisa det hållbarhetsarbetet vi gör och då är klimatberäkningsverktyget i Agronod ett bra exempel.”
Helena Silvander, Tillväxtbolaget
”Hållbarhet kostar pengar, det ska man vara klar över. Det måste vi hitta någonstans. Det handlar om livsmedelskedjan men det handlar också om näringspolitiska förutsättningar.”
Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF
* Ett ramverk för företag för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål som går i linje med vad som krävs för att målsättningarna i Paris-avtalet ska kunna uppfyllas.