”Ska djuren kunna prestera på topp så måste vi ge dem förutsättningarna för det”
Med förändrat klimat ökar risken för mykotoxin-angrepp på de råvaror vi ger till våra grisar. För att kunna ta tillvara grisarnas genetiska potential på bästa sätt, menar Linda Engblom och Erik Nordkvist på SVA, att det därför finns all anledning att jobba förebyggande, i syfte att i möjligaste mån minska förekomsten av de produktivitetshämmande ämnena.
Dagens djurmaterial har en otrolig genetisk potential när det gäller exempelvis tillväxt, fodereffektivitet och fruktsamhet. Men i och med det är grisarna också känsligare för olika störningar. Mykotoxiner i foder eller halm kan vara den faktor som får bägaren att rinna över.
– Dagens högpresterande djur har små marginaler, så ska de kunna prestera på topp så måste vi ge dem förutsättningarna för det, konstaterade Linda Engblom vid Branschdagarna i Nässjö.
– ZON bildas av samma svampar som DON. Behandlar man mot fusarium i spannmål så minskar risken för båda. Men när det gäller T2 och HT-2 har man inte sett det sambandet, sa Linda och konstaterade att det behövs mer kunskap kring de sistnämnda toxinerna.Foto: Mostphotos
Värme och fukt
Mögelsvampar finns överallt och vid för dem rätt förhållanden så växer de till. Svamparna gillar värme och fukt och om växterna stressas kan de bli mer benägna att angripas. Mögelsvamparna kan sedan i sin tur bilda mögelgifter, så kallade mykotoxiner.
- Att man hittar mögel innebär inte per automatik att det också finns mykotoxiner. Men mögelsvamparna utgör en risk för att mykotoxiner bildas, förtydligade Erik.
Mykotoxinerna fyller någon form av funktion för svampen som producerar det, ofta en försvarsfunktion, men för djuren som ska äta växterna kan de ställa till med problem. Men akut mykotoxinförgiftning är enligt experterna från SVA ovanligt, i stället ser man oftast subkliniska symptom så som nedsatt produktivitet, fruktsamhetsstörningar och försämrad aptit.
Större problem framöver
Ett faktum är att det pågår klimatförändringar och med det kommer blötare höstar, varmare vintrar och mer extremväder. Erik berättade om en internationell konferens han deltagit vid för några år sedan, med massa experter på olika områden:
– Oavsett om det var marinbiologer, veteexperter eller genetiker, så låg mögelgifter på första plats över problem som de tror kommer att öka. Det var intressant att alla var överens om det.
Foto: Emma Sonesson
Instabilare omvärldsläge gör dessutom att vi gärna vill ha en större mängd foder i lager, för säkerhets skull. Det innebär att vi behöver lagra foder längre. Sammantaget är detta bakgrunden till att det i dag globalt forskas en hel del om mykotoxiner.
– Vi behöver bli bättre på det här, annars kommer det bli problem, konstaterade Linda.
Förebygg i odlingen
Det finns i dag cirka 500 kända mykotoxiner, men relaterat till grisar är det ofta ett tiotal man pratar om. Flera av dem bildas av fusariumsvampar. Väderleken är den viktigaste faktorn för infektion; fuktigt väder vid blomning i kombination med värme gynnar fusariumsvamparna. Likaså gynnas deras tillväxt av fukt och värme från blomning fram till skörd.
Vädret är såklart svårt att påverka. Men det finns andra insatser man kan vidta i odlingen för att minimera risken. Att mylla ner skörderester är bra, eftersom svampen övervintrar i dem. Korrekt kvävegiva och ogräsbekämpning minskar också risken, eftersom överdriven kvävegödsling och riklig förekomst av ogräs ökar fuktigheten i spannmålen. Och om det är blött vid blomning kan det bli nödvändigt att svampbehandla kemiskt.
Komplexa frågor
Förfrukten spelar också roll; spannmål efter spannmål ökar risken för svampangrepp, medan exempelvis baljväxer, oljeväxter och äldre gräsvallar som förfrukt minskar risken. Det kan även finnas skillnader mellan olika sorter inom ett spannmålslag för hur mottagliga de är för svampangrepp. Erik belyste komplexiteten i det hela:
– Växtförädling är ofta inriktad på att maximera skörden. Till exempel eftersträvar växtförädling av korn korta strån så att de orkar bära tunga ax. Men det är förenat med en högre känslighet för DON. Å andra sidan minskar korta strån risken för liggsäd som är en riskfaktor för svampangrepp.
Torkning avgörande
När det är dags att skörda gäller det enligt Erik och Linda att tröska i lagom takt så att man hinner med att torka. Lagringsduglig vattenhalt är max 14 procent.
– När man anger en vattenhalt, så betyder det inte att det ska vara den genomsnittliga siffran utan det allra fuktigaste ska vara den nivån, sa Erik och fortsatte:
– Torkning är ungefär lika sexigt som att tvätta händerna. Det är oerhört effektivt att tvätta händerna men det är inte särskilt kul. Det är samma sak med torkning. Dessutom är torkning dyrt.
Med varmare vintrar menar de båda experterna dessutom att det finns risk för att vi i Sverige tappar den ”extra försäkring” mot mögeltillväxt som en kall vinter kan innebära, vilket ytterligare ökar incitamenten för att vara noggrann med torkningen.
Väljer man syrning som lagringsmetod är det propionsyra som gäller, men det är viktigt att inte lagra syrad spannmål direkt på betonggolv, eftersom betong är basisk, och då försvinner syra-effekten.
Lukt och smak räcker ej
Om det trots allt finns misstankar om att ens foderråvaror kan innehålla mykotoxiner, så är det enligt Erik och Linda en god idé att provta och analysera, för att sedan kunna hantera saken på minst dåliga sätt. I sammanhanget gäller det att vara medveten om hur ett prov är uttaget, för att kunna tolka resultatet. Är det ett stickprov eller representativt för ett större parti? Så kallade hot-spots med mögeltillväxt kan finnas spritt i ett parti av halm eller spannmål. Dessa är lätta att missa vid provtagning.
– Om någonting ser för jävligt ut och luktar för jävligt, då kan man vara säker på att det inte är bra. Kan man inte tänka sig att stoppa det i munnen på sig själv ska man heller inte ge det till några djur. Däremot kan det se bra ut, lukta gott och ändå vara för jävligt, sa Erik.
Vanligt är att man skickar in prov till laboratorium. Men i dag finns det även kit med stickor och avläsare, så kallat lateral flow device, som fungerar på liknande vis som ett covid- eller graviditetstest. Kostnadsnivån är enligt Linda och Erik sådan, att det för en större gård kan vara meningsfullt att inneha sådan utrustning.
Använd med eftertanke
Tillåten halt av aflatoxin i foder regleras via gränsvärde satt av EU, likaså förekomst av mjöldryga. Ett parti som överskrider gränsvärdet får inte användas, inte heller efter utspädning.
För många andra toxiner finns rekommenderade riktvärden, även dessa gemensamma inom EU. Erik och Linda påpekade dock att det för gris, som är ett djurslag som är särskilt känsligt för mögeltoxiner, finns påvisade negativa effekter av nivåer långt under riktvärdena.
Ett parti som överskrider ett riktvärde får man visserligen lov att använda, men man bör minimera skadan genom att späda drabbade partier, ge det bästa till de känsligaste djurkategorierna och eventuellt överväga att kombinera med någon av de mykotoxinbindare som finns på marknaden.
– Vi vet att våra djur har en enorm genetisk potential, och om vi lyckas leverera högkvalitativa produkter till dem, så kan de utnyttja sin fulla genetiska potential. Så om vi har bättre koll på mykotoxiner kanske vi kan höja produktionsresultatet ytterligare och få en bättre ekonomisk lönsamhet, avslutade Linda.
Exempel på mykotoxiner som grisar är känsliga för
Deoxynivalenol (DON) kallas ibland Vomitoxin. Tillhör gruppen trichotecener. Orsakar exempelvis fodervägran, störningar i mag-tarmfunktionen, hämning av proteinsyntesen i kroppen samt påverkan på immunförsvaret. Bildas av fusariesvampar i fält.
Zearalenon (ZEN/ZEA/ZON) har östrogena effekter och påverkar fruktsamheten. Symptom kan vara röd, svullen vulva hos gyltor, förstorad livmoder eller försenad första brunst. Bildas av fusariesvampar i fält.
T2 och HT-2 tillhör också gruppen trichotecener och ger liknande symptom som DON. De kan också påverka blodet och immunförsvaret och ge hud- och nervskador, samt påverka reproduktion och utveckling. T2 och HT-2 är ovanligare, men giftigare än DON. Bildas av fusariesvampar i fält.
Fumonisin B1, B2 respektive B3 är främst ett problem i majs. Kan orsaka lungödem och påverka reproduktion och immunförsvar. Bildas av fusariesvampar i fält.
Mjöldryga/Ergot/Ergotalkaloider bildas av Claviceps purpurea i fält. Råg och rågvete är särskilt utsatt. Stoppar blodflödet i perifer vävnad och kan därmed ge nekroser av exempelvis svanstippar, spenar och öron.
Ochratoxin A (OTA) kan bildas vid låg temperatur, även under tio grader, exempelvis vid lagring av otillräckligt torkad spannmål. Angriper främst njurarna men kan också ge fosterskador och sänkt immunförsvar. Är troligen cancerogen. Bildas av Aspergillus och Penicillium.
Källa: Erik Nordkvist och Linda Engblom, SVA, samt Livsmedelsverket