Nytt danskt recept på minskat klimatavtryck från gris

Klimatåtgärder och klimatkostnader på danska grisgårdar börjar redan få konturer efter sommarens avtal om att införa klimatskatt. Åtta utvalda gödselåtgärder ger ett rejält minskat klimatavtryck till en kostnad av två till tolv danska kronor per slaktgris.

En av sommarens och hösten stora klimatsnackisar i Danmark har varit det så kallade trepartsavtalet. Det innebär att det införs en skatt på lantbrukets biologiska klimatutsläpp från år 2030. 

Men den lantbrukare som gör tillräckligt mycket klimatåtgärder kan komma under nivån för när skatten utlöses. Därför startar nu ett arbete med att beskriva klimatpåverkan från den befintliga produktionen och därefter leta åtgärder och räkna på deras effekt på den egna gården. Det blir omfattande beräkningar i gårdsverktyget ES Green Tool.

Fokus på gödseln

Grisar släpper inte ut metan från fodersmältning som idisslare och har därför betydligt lägre klimatavtryck. Det gör också att det inte blir aktuellt med enskilda fodertillskott mot metan utan istället blir det större fokus på hantering av gödsel i stall och lagring. Som ett hjälpmedel har SEGES gjort en rapport där de sammanfattar den senaste kunskapen om metan och stallgödsel. Det ger en unik inblick i hur danska grisproducenter kommer behöva räkna.

Gör så här i stallet

Genomgående är den danska logiken att snabbt få ut gödseln ur stallet. Medeltemperaturen under ett år är nämligen dubbelt så hög i grisstallet som i flytgödselbehållaren och temperaturen styr metanavgången.

Med snabb utgödsling menas en gång per vecka istället för var femte eller sjätte vecka. Snabb utgödsling räknas som en kraftfull klimatåtgärd och är dessutom lagstiftad för stall som är miljögodkända efter 2023. 

Metanavgången halveras från stallet med snabb utgödsling. Men i Sverige tillämpar vi redan snabb utgödsling, därför blir våra möjligheter att minska metanavgången lägre för att vi redan gjort en av de viktigaste åtgärderna. Maria Berglund är klimatexpert på Växa och har nyligen skrivit en rapport om metanavgång från stallgödsel.

– I Danmarks klimatrappor­tering räknar man med att så mycket som cirka hälften av metanemissionerna från flytgödsel sker i stall, resten i flytgödselbehållaren. I Sveriges klimatrapportering räknar man inte med några metanemissioner från flytgödsel i stall, förklarar hon.

Gör så här vid lagring

Röta gödseln, försura den, fackla bort metanet eller bryt ner metanet till koldioxid i ett biofilter. Det är kortfattat de fyra metoder som föreslås till grisproducenter i den danska rapporten. Att röta är inget nytt, det görs även i Sverige och det ökar i omfattning. De andra tre metoderna används däremot inte än.

I Danmark har de surgjort miljontals kubikmeter flytgödsel i åratal för att minska ammoniakavgången. Nu är deras kunskap mogen för att ta nästa steg. För att få en effekt på metanavgång räcker det att bara tillsätta lite syra och att göra det under försommaren när den kvarvarande flytgödseln i behållaren är varm. Det är svavelsyra som används med doseringen två till tre kilo syra per kubikmeter gödsel. Det krävs certifiering för att få hantera syra och det är vanligt att köpa in surgörning av en maskinstation. En bieffekt är att ingen extra svavelgödsling behövs till grödorna med surgjord gödsel. Å andra sidan kan mer kalkning behövas.

En annan ”gödsellagerteknologi” som inte används men som fungerar och finns i SEGES rapport är att samla upp metanet från flytgödselbehållaren genom att ha tak med spännduk och sedan fackla bort metanet. Det skulle minska metanavgången med 64 procent, vilket är mycket. Det är dock inte helt enkelt eftersom metankoncentrationen i luften måste vara minst sex till sju procent, annars måste en stödgas tillsättas vid facklingen.

– Det verkar som om potentialen inte är lika stor i Sverige. Metanemissionerna från flytgödselbehållare är troligtvis betydligt lägre i Sverige än i Danmark tack vare snabb utgödsling ur stall. Det beror på att gödseln kyls snabbare och det hinner inte byggas upp mycket metanbildande mikroorganismer i gödseln. Så även om man skulle se en stor procentuell minskning skulle det inte vara lika stor minskning i absoluta tal, kommenterar Maria Berglund.

Den fjärde metoden är att samla upp metanet under spännduken och leda det genom ett biologiskt filter. I Danmark har det provats att leda uppsamlad luft genom ett filter som är en meter tjockt och fyllt med kompost. Det tog i stort sett helt bort metanet.

Kombination bäst

Den kombination av metoder som gav mest i den danska studien var kontinuerlig utgödsling med linspel i kulvertarna och att sedan göra biogas av gödseln. Det minskade metan­utsläppet med nästan 90 procent. Det finns alltså redan lösningar som nästan eliminerar metanfrågan för grisproducenter.

– Vi skulle inte se samma stora potential med dessa åtgärder i Sverige eftersom vi redan har så låga metanemissioner från den traditionella flytgödselhanteringen. Som nämnts tidigare har vi redan frekvent utgödsling, så där finns egentligen inget att hämta hem. Visserligen kan biogasproduktion ha liten klimatpåverkan, men det ska jämföras med dagens redan låga metanemissioner från gödselhanteringen och då kan även relativt små metanförluster från biogassystemet ge samma eller till och med högre metanemissioner än traditionell flytgödselhantering, förklarar Maria Berglund.

Friska djur och klimatoptimerat foder

Rapporten handlar om gödselåtgärder men det finns också ett litet avsnitt om klimatbetydelsen av friska djur och foder. Där jämförs olika foder­ingrediensers klimatavtryck. Slutsatsen är att om alla danska slaktgrisbesättningar skulle få klimatoptimerat foder skulle klimatavtrycket minska med två miljoner ton koldioxidexvivalenter, vilket är mycket.

Avslutningsvis visar de danska försöken och siffrorna goda möjligheter att minska metanavgången till en överkomlig kostnad. Vi kan lära en del av Danmark, men de kan å andra sidan lära sig av Sverige att snabb utgödsling är bra. Det gör att minskningspotentialen blir lägre i Sverige men det betyder också att vi redan har lägre klimatavtryck i absoluta tal.

Markus Hoffmann
Frilans