Unesco erkänner fäbodkulturen som en del av världsarvet

Den 3 december utsågs fäbodkulturen i Sverige och Norge till ett immateriellt kulturarv. Till det räknas traditioner, seder och bruk som överförts mellan generationer.

Immateriella kulturarv kan innefatta hantverk, ritualer, musik eller berättelser. Och just fäbodbruket är ett exempel på ett sådant kulturarv.

Utnämningen kommer från Unesco och är ett erkännande av en tradition som har präglat Dalarna, ett av Sveriges rikaste fäbodlän, under lång tid. Denna tradition har format både landskapet och människors liv i hundratals år, skriver Länsstyrelsen Dalarnas län i ett pressmeddelande.

– Jag skrev själv under ansökan om att göra fäbodkulturen till ett världsarv i vintras, och det känns så klart jättebra att den nu hamnar på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Fäbodkulturen är ett viktigt kulturarv och en styrka för vårt län och vi vill självklart vara med och utveckla fäbodarna och kulturen kring dem, säger landshövding Helena Höij.

Kulturhistoriskt värde

Det har funnits tusentals fäbodar i Dalarnas län över tid. Idag är cirka 80 fäbodar fortfarande i drift, och många bär på stort natur- och kulturhistoriskt värde. Trots att antalet traditionellt drivna fäbodar har minskat, lever fäbodbruket vidare.

– Fäbodbruket har varit ett sätt för oss nordbor att producera mat på ett resurssnålt sätt. Ett sätt som bidragit till en rik kultur, artrika slåtter- och betesmarker, och en levande landsbygd. Kunskapen om detta bruk kan vara värdefull även ur ett beredskapsperspektiv, säger Sarah Lagerberg, projektledare på Länsstyrelsen i Dalarnas län och tillägger:

– Det är en styrka för en bygd att ha många som vet hur man kan får mat på bordet under knappa förhållanden. Att fäbodbruket tagits upp på Unescos lista över kulturarv kommer förhoppningsvis att bidra till att kunskapen förs vidare in i framtiden.