Tacka pionjärerna
Krönika: För att utveckling oavsett produktion ska gå framåt krävs initiativtagare och pionjärer som aktivt letar efter effektivare sätt att arbeta.
Till exempel kan det friskt skämtas om att det finns olika sätt att ta reda på om ens spannmål är tröskmogen. Ett av tillvägagångssätten är att helt enkelt hålla span efter när grannen har börjat tröskat sin gröda, vilket i sin tur leder till att man själv går ut och rycker i halmen och tar vattenhaltsprov för att se om ens egna grödor också är mogna. Det som då kan hända är att man inser att ens egen gröda var mer mogen än vad man först har trott och man har därmed nått startskottet för att själv åka ut med tröskan.
Nästan oavsett hur man är som person blir man, till viss del, påverkad av andras handlingar och tillvägagångssätt. I det här fallet driver grannens initiativ till att börja tröska en själv till att agera och utvärdera ens egna grödor, vilket skulle kunna resultera i att man kommer ut och tröskar tidigare än vad man själv har trott.
Jag vill påstå att detta sker hela tiden, fast med mycket fler saker än att man blir stressad av att komma igång med skörd, sådd eller ogräsbehandlingar.
Jag anser att vissa företagare är i framkant när det kommer till att hitta nya vägar att förbättra och effektivisera sin växtodling. Låt oss kalla dem pionjärer.
Det pionjärerna gör är att testa nya idéer, tekniska innovationer eller kanske använda en gammal metod i kombination med ny teknik. Allt detta för att hitta nya sätt att skapa mer lönsamhet i sin produktion.
Pionjärer har en tendens till att testa väldigt många olika alternativ och tillvägagångsätt, där alla sätt kanske inte alltid är lyckade. Men ibland blir det fullträff, och helt plötsligt så kan någonting som har ansetts vara kontroversiellt och onödigt, av den stora massan att, vara ett vedertaget arbetssätt.
Vidare vartefter dagens pionjärer anammar ny teknik och hittar nya vägar att arbeta bidrar det till att tillverkare också måste vara på fötterna, följa utvecklingen och presentera lösningar som är aktuella för nya arbetssätt. Inte bara inom växtodling, utan inom alla gröna näringar.
Autostyrning, automatisk sektionsavstängning på gödselspridare och sprutor, kombisådd, samsådd - det finns många tekniska lösningar och arbetssätt som i dag kan anses vara vedertagna av de flesta men som till en början troligtvis blev testat i liten skala av dåtidens pionjärer.
I dag finns det nästan ett oändligt hav av olika tekniska lösningar och teorier hur en växtodling ska skötas på effektivast sätt, och en mindre grupp av dagens lantbrukare testar frivilligt olika typer av lösningar och arbetssätt. Det ska bli spännande att se vad vår tids pionjärer kommer fram till, och vilka typer av tekniska lösningar och arbetssätt som kommer att vara de nya vedertagna begreppen.
Kanske kommer vi bara bekämpa ogräs med hjälp av kartor och ”spot spraying”. Kanske kommer vi redan inom ett decennium endast ha autonoma robotar som utför fältarbetena. Kanske kommer ett helt nytt koncept för växtodling utvecklas som varken är ekologiskt eller konventionellt.
Ingen vet, men det jag vet är att det är pionjärerna inom växtodling som kommer att leda utvecklingen framåt och påverka flera till att implementera nya sätt att tänka som effektiviserar deras produktioner.
Viktor Liedberg
Agrotekniker och teknisk support på Axima
