Beskattade danska kor föreslås kosttillskottet Bovaer

Danmark är första landet i världen att införa en CO2-skatt på boskap, vilket innebär stora förändringar för jordbrukssektorn. Kosttillskottet Bovaer föreslås som en del av strategin för att minska metanutsläppen och hjälpa lantbrukare att hantera skatten. 

Texten har uppdaterats den 10 december 15.00

Det gröna trepartsavtalet "Avtal om ett Grönt Danmark” som undertecknades den 24 juni 2024 har brett politiskt stöd och har förhandlats fram mellan regeringen, gröna organisationer, lantbrukarföreningar och fackförbund.  Syftet är att minska växthusgasutsläpp och främja en grön omställning inom jordbruket.  

Avtalet har fått stöd från både höger- och vänsterorienterade parter och det är därför troligt att det kommer att stå fast även vid framtida regeringsskiften.  

För danska lantbrukare är en av de största förändringarna den planerade CO2-skatten på nötkreatur, som börjar gälla 2030.  

Skatten kommer att baseras på utsläppen av växthusgaser från djuren, främst metan. För en gård med 500 mjölkkor innebär detta att skatten kommer att vara cirka 420 000 DKK (cirka 650 000 SEK) per år 2030, vilket motsvarar 840 DKK per ko (ca 1 300 SEK per ko) per år. Skatten förväntas öka till 1 050 000 DKK (ca 1,6 miljoner SEK) per år 2035, vilket innebär en kostnad på 2 100 DKK per ko (cirka 3 200 SEK per ko) per år. För nötköttsproduktion kan skatten vara något lägre beroende på ras. 

Möjligheter att minska kostnader  

Tillskottet Bovaer föreslås som en strategi för lantbrukare som vill minska sina utsläpp och skatter, men det är inte ett krav. DSM-Firmenich som är företaget bakom Bovaer, har utvecklat detta kosttillskott för att reducera metanutsläppen från idisslande djur som kor. Bovaer verkar genom att hämma den mikrobiella aktiviteten som producerar metan när fodret bryts ner i djurens mage. Studier har visat att detta kan minska utsläppen med upp till 30 procent hos mjölkkor. Tillskottet tillsätts i kornas foder och fungerar genom att hämma de enzymer som skapar metan under matsmältningen. 

Lantbrukarna kan få betala mindre skatt om de lyckas minska sina utsläpp med Boaver, men boaver är kostsamt så utan ekonomiskt stöd kanske de ändå inte sparar in så mycket. Prissättningen för Bovaer är fortfarande osäker fram till 2030. 

Enligt DSM-Firmenich genererar tillverkningen av Bovaer små mängder CO2, motsvarande cirka 2,4 procent av de CO2e-besparingar som uppnås genom att minska metanutsläpp från mjölkkor. För varje ton CO2e som sparas genom användning av Bovaer, orsakar produktionen 0,024 ton CO2e. Bovaer kan enligt tillverkaren spara cirka 1 ton CO2e per ko varje år. 

Ny fabrik i Skottland 

Tillverkningen sker för närvarande i Tyskland, och en ny stor produktionsanläggning i Skottland planeras att öppna 2025. Det är dock oklart vilken typ av energi som kommer att användas i den nya fabriken, och detaljer om fabriken och dess resursförbrukning är fortfarande begränsade 

Mött kritik 

BBC rapporterade att Arla Foods har inlett tester av Bovaer på 30 gårdar i Storbritannien. Enligt Arla syftar testerna till att undersöka hur tillskottet fungerar i praktiken på olika typer av gårdar, liknande pilotprojekten i Sverige, Danmark och Tyskland. Detta för att underlätta framtida storskalig användning. Mjölk från kor som får tillskottet kommer att säljas i stora brittiska stormarknader som Tesco, Morrisons och Aldi. Försöken har godkänts av brittiska myndigheter.

Trots detta har oro uppstått kring tillskottets säkerhet. Det finns de som ifrågasatt ingredienser som 3-NOP, som kan vara irriterande vid hantering i sin rena form. Myndigheter och experter avslår dessa skadliga påståenden och förklarar att inga rester av Bovaer eller dess ingredienser kommer att finnas i mjölken eller köttet, eftersom det bryts ner i kornas magar.