Så har odlingsmöjligheterna förändrats sedan 60-talet

Sedan 1960-talet har spannmålsskördarna ökat i de flesta län i södra Sverige. Och möjligheterna för att odla fler sorters grödor har ökat i hela landet.

Det visar en ny doktorsavhandling från Hanna Sjulgård, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I sin avhandling har Hanna undersökt hur odlingsförutsättningarna utvecklats i Sverige sedan 1960-talet.

– En högre medeltemperatur ger längre växtsäsonger och möjliggör ökad produktivitet och fler grödor. Men samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall, säger doktoranden Hanna Sjulgård, i ett pressmeddelande från SLU.

Potential för högre produktion

Hennes doktorsavhandling visar att spannmålsskördarna i södra Sverige succesivt har ökat sedan 1960-talet medan nivåerna i norra Sverige legat mer stabila i jämförelse under samma tidsperiod.

– Denna utveckling i söder pekar på en fortsatt potential för högre spannmålsproduktion. I norr finns också möjlighet att öka skördarna med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som följer av klimatförändringarna, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong. Det här är viktig kunskap när vi nu i Sverige ofta diskuterar frågor som högre självförsörjningsgrad, säger Hanna.

Sårbarheten varierar geografiskt

Samtidigt visar avhandlingen att det varierar över landet hur sårbara grödor är mot olika extremväder. I norr tenderar grödorna att påverkas mer negativt av kraftiga regn men samtidigt gynnas de av en högre medeltemperatur. Och grödorna i söder är mer känsliga för torka. Därför betonar Hanna vikten av plats- och grödspecifika strategier för att hantera risker och minska skördeförluster.

– Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad.

Hanna har även analyserat förändringar av diversiteten av grödor på länsnivå och resultatet visar att möjligheterna att odla olika grödor ökat sedan 1960-talet. Exempel på detta är majsodling i södra Sverige och odling av höstvete i Dalarna.

– Ökad diversitet av grödor kan gynna viktiga ekosystemtjänster men också hjälpa lantbrukare att sprida ekonomiska risker vid skördeförluster på grund av extremväder, avslutar Sjulgård.