Google Analytics ej installerat.

Norsvin Duroc – med avelsmål från gård till gaffel

Norsvin Duroc är en ren­rasig faderras avlad för att ge den bästa slaktgrisen; en slaktgris som är fodereffektiv, robust och bidrar till en utmärkt köttkvalitet. Norsvin Duroc är en av Topigs Norsvins snabbast stigande stjärnor världen över, med ökande försäljningssiffror i Nordamerika, Europa och Kina.

 

Med hjälp av så kallad CT-scanning kan man få fram data om levande avelsgrisar, så som köttsammansättning och storleken på de olika styckdetaljerna. Utan den avancerade tekniken kan dessa data bara fås på slaktade grisar. 
Foto: Topigs Norsvin


Framgångssagan för Norsvin Duroc börjar redan i mitten av 1980-talet, då den första Norsvin Duroc-besättningen etablerades i Norge. Den första milstolpen i det genetiska förbättringsprogrammet nåddes i början på 1990-talet. Införandet av storskaligt automatiserad daglig registrering av foderintag och viktregistrering gjorde det möjligt att identifiera de effektivaste och snabbast växande galtarna för genetiskt urval.

Som ett resultat har både fodereffektivitet och tillväxttakt visat exceptionella genetiska framsteg. Till exempel har Norsvin Duroc de senaste fem åren vuxit mer än 200 gram per dag snabbare och använder 21 kilo mindre foder för att nå slaktmognad.  Detta kan potentiellt översättas till en sänkning av uppfödningskostnaden per slaktgris på 72 svenska kronor.

Utvecklingsarbetet inom Topigs Norsvin görs i samarbete med en rad olika experter, men hela tiden med kunden, det vill säga lantbrukarna och köttkonsumenterna i fokus. Illustration: Malin Strandli

CT-scanning i avelsarbetet

2008 nåddes nästa ­milstolpe. I Norge togs en mycket innovativ, toppmodern central galtteststation, utrustad med CT-skanning, i bruk. Tillämpningen av CT-skanning i grisupp­födningen var något nytt på den tiden, men är unikt än i dag.

Vi använder CT-skanning för att mäta egenskaper som är omöjliga att registrera med traditionella standardmetoder. Till exempel mäts styckdetaljerna (mage, sida, bog, skinka) på levande galtar som en del av vår prestandatestning. Miljontals CT-bilder skapar en mycket exakt bild av vilken köttsammansättning den levande avelsgrisen har. Syftet är att öka slaktkroppsvärdet för våra kunder genom att välja ut de avelsgrisar som har den högsta avkastningen av de mest värde­fulla styckdetaljerna.
 

Intramuskulärt fett och köttets vattenhållningskapacitet är exempel på mått som används i avelsmålet för Norsvin Duroc, för att skapa ett så aptitligt kött som möjligt för konsumenten. Foto: Topigs Norsvin

Robusta grisar

Urval för förbättrad vitalitet och robusthet är en viktig del av avelsmålet för Norsvin Duroc. Med ökande fokus på ­djurens välbefinnande och minskad användning av antibiotika behöver producenterna starkare grisar som kan överleva även i mer utmanande förhållanden. Egenskaper som vi fokuserar på för Norsvin Duroc inkluderar färre medfödda defekter (exempelvis navelbråck), starkare ben och skelettstruktur, och förbättrad överlevnad från födsel till slakt.

Köttkvalitet i fokus

Fokus på att förbättra köttkvaliteten är en viktig del i avelsprogrammet för Norsvin Duroc. Det gör att vi väljer för köttkvalitetsegenskaper som är relaterade till köttets ätkvalitet.

Dessa egenskaper inkluderar till exempel intramuskulärt fett och köttets vattenhållnings­kapacitet. Högre nivåer av intramuskulärt fett bidrar till ett saftigare och mer välsmakande griskött. Förbättrad vatten­hållningskapacitet ger mindre droppförluster från slaktkropparna vid packning och transport, men även vid tillagning hemma hos konsumenten.

Kontinuerliga förbättringar av dessa egenskaper bidrar till den unika produktkvaliteten hos Norsvin Duroc-avkomman.

Ekonomi på gård

Vi ser resultaten av vårt genetiska förbättringsprogram varje dag på våra kunders gårdar.

I Norge och Sverige har till exempel kommersiella gårdar som använder Norsvin Duroc förbättrat sin tillväxttakt med mer än 120 gram per dag de senaste tio åren. I dag växer slaktgrisar med Norsvin Duroc som faderras i genomsnitt mer än ett kilo per dag på dessa gårdar.

Dödligheten hos grisar  efter Norsvin Duroc visar en kontinuerlig och stadig minskning över tid. De senaste tio åren har dödligheten från födsel till slakt på norska gårdar minskat med över fem procent. Detta bidrar inte bara till förbättrad lönsamhet för våra kunder, utan även till förbättrad välfärd och hållbarhet i grisproduktionen.

Utmärkt ­fodereffektivitet är en av de unika egenskaperna hos avkomman till Norsvin Duroc. Globala benchmark-försök mot konkurrerande faderraser visar på genomgående bättre foderomvandlingsförmåga. En studie som nyligen genomfördes av Norsvin Duroc mot svensk Hampshire visade till exempel i genomsnitt på en fördel på 0,12 poäng i foderkonverteringen och mer än 50 gram per dag i tillväxt för Norsvin Duroc. Detta översätts till 56 kronor lägre uppfödningskostnad per slaktgris för grisar med Norsvin Duroc som far.

Från gård till gaffel

I framtiden kommer stigande foderpriser och därmed höga foderkostnader att fortsätta vara en av de största utmaningarna för våra kunder och det kommer påverka deras lönsamhet. Att förbättra fodereffektiviteten kommer därför att fortsätta att vara viktigt för framtida genetisk förbättring av Norsvin Duroc. Detsamma gäller för att ytterligare förbättra tillväxttakten och därmed öka genomströmningen på våra kunders gårdar.

Robustare grisar med bättre överlevnadsförmåga och med bättre motståndskraft mot sjukdomar kommer alltid att vara högsta prioritet i vår avelsstrategi. Detta kommer att göra att våra kunder kan producera grisar på ett hållbart, välfärdsvänligt och lönsamt sätt.

Slutligen är det ultimata målet med grisproduktionen  att leverera en kvalitetsprodukt till alla konsumenters tallrik. Därför kommer vi att fortsätta fokusera på att förbättra köttkvaliteten hos Norsvin Duroc, så att konsumenterna kan fortsätta att njuta av griskött med hög ätkvalitet.

Vår vision för Norsvin Duroc är att den som faderras till framtidens slaktgrisar blir uppskattad i hela värdekedjan, från gård till gaffel!

 

Topigs Norsvin i siffror

Totalt 50 miljoner grisar finns i avelsdatabasen.

Under de senaste 20 år en har vikter från 750 000 smågrisar gått in i databasen.

10 000 CT-scanningar görs per år.

Data från 60 000 slaktgrisar samlas in till databasen per år.

I databasen finns 685 000 grisar genotypade grisar.

 

Jascha Leenhouwers
Topigs Norsvin

 

Artikeln publicerades tisdag den 26 april 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste