Google Analytics ej installerat.

Först i Sverige med nytt solcellskoncept

Just nu pågår ett projekt utanför Västerås där man ska kombinera solceller och odling. Bakom projektet står Mälardalens högskola, SLU, Solkompaniet och Kärrbo prästgård, med ekonomiskt stöd av Energimyndigheten. 

 

 I ett nytt projekt ska man testa hur en solcellspark på åkermark fungerar. Man ska kombinera solceller och odling och se vad det kan få för synergier. Projektet genomförs av Mälardalens högskola, SLU, Solkompaniet och Kärrbo prästgård. Finansiär av projektet är Energimyndigheten. På bilden syns forskarna Pietro Campana och Bengt Stridh från Mälardalens högskola. Foto: Carolina Wahlberg


En av de ansvariga forskarna är Bengt Stridh på Mälardalens högskola. 

– Det har varit lite tabu att man sätter solceller på jordbruksmark. Men om man kan kombinera de här två, då skulle man både kunna ha jordbruket och som bonus även få den här solelproduktionen. Det är det som är det nya konceptet, säger han.

Systemet är det första i sitt slag i Sverige. Men Bengt berättar att det har gjorts liknande forskning utomlands i till exempel Italien. Pietro Campana som är projektledare och kommer från Italien, har kontakter där. 

– Där har man sett att idealt kan det bli en fördel både för det man odlar och för solelproduktionen. Anläggningen ger en skuggning så man behöver inte lika mycket bevattning om man har grödor som man vattnar. Man får en högre markfuktighet, vilket skulle kunna ge en högre tillväxt, säger Bengt och fortsätter:

– Samtidigt kan det ge lite lägre omgivningstemperatur, vilket är förmånligt för solcellerna, då deras effektivitet ökar när det blir kallare. Det ska vi nu testa och se hur det kommer att se ut under svenska förhållanden. 

Bengt nämner 2018 med kraftig torka och vattenbrist, som ett exempel där den här typen av system eventuellt skulle kunna ha gjort nytta.

Vad är poängen med systemet?

– Det handlar om att man optimerar matproduktion, vattenanvändning och elgenerering. Man tittar inte bara på att producera el och försöka maxa det. Eller bara jordbruk och försöker maxa det. Utan att man tittar på kombinationen för att optimera markanvändningen, säger Bengt.

Intresset för solceller och att bygga solcellsparker har ökat i takt med att priset på solceller har sjunkit. Särskilt utomlands är det populärt och enligt Bengt kan det på sina platser konkurrera ut fossila bränslen. 

–  Men även i Sverige börjar det bli ett intresse för att bygga sådana här parker. Då gäller det att hitta lämpliga marker där de kan stå. Vill man sätta solcellsparker på jordbruksmark får man i dag oftast nej av länsstyrelsen. Så om det går att kombinera kan det kanske bli bättre.
 

 Innan projektet startade gjordes en förstudie för att se hur man skulle bygga upp systemet. Då kollade man bland annat på horisontella paneler. Men det monteringssystemet blev väldigt mycket dyrare än de vertikala.

Hållbarhetsintresse 

I det aktuella projektet kommer lantbrukare Ulf Andersson som driver Kärrbo prästgård utanför Västerås delta. Det är på en av hans perenna gräsvallar som solcellerna sitter. 

– Jag älskar sådana här grejer, som man inte vet någonting om. Jag är en person som gärna säger ja till saker. Allt som handlar om hållbarhet, miljö och en bättre framtid, det är jag intresserad av, säger Ulf Andersson.

Han kom i kontakt med Mälardalens högskola och projektet genom att Bengt, som besökt Kärrbo prästgård, helt enkelt ringde och frågade om han ville vara med. 

– Därför fick jag chansen, och det här känns som en cool grej!

 –  Vi ska testa ett för Sverige nytt koncept. Nu är det här ett forskningsprojekt och en mindre anläggning, men tanken är att man ska kunna bygga stora solcellsparker på det här sättet, säger Bengt Stridh.

Dubbelsidiga moduler

Projektet startade i slutet av förra året, och kommer att löpa under två odlingssäsonger. 

Systemet består av vertikala solceller i tre rader och varje rad är ungefär 18 meter lång. Mellan raderna kommer det att vara tio meter. Varje rad är knappt tre meter hög och står en knapp meter över marken. Systemet kommer att bestå av 60 moduler totalt.

– Normalt när man bygger en solcellspark på marken och vill ha så mycket produktion som möjligt per år, så vänder man den rakt mot söder. Men de här vertikala modulerna kommer att vara vända mot väster och öster och de är också dubbelsidiga, och producerar solel från båda sidorna. Det är ny teknologi, säger Bengt. 

Mellan raderna kommer Ulf att skörda gräset som vanligt med slåtterkross och storbalspress, tre gånger per odlingssäsong. 

I speciella provrutor kommer gräs att klippas och vägas och sedan jämföras näringsmässigt med prover från referensytan. I detta arbete kommer forskare från SLU att delta.

– Vi vill ta reda på hur mycket skuggningen kommer att påverka skörden, säger Bengt. 

Ulf kommer även att släppa på betesdjur mellan skördarna så att allt gräs blir taget. Runt solcellspanelerna kommer man att sätta upp elstängsel.

20 meter bort från systemet finns referenssystemet som är lite mindre, och som man ska ha och jämföra data med. 

– Jag tror att det här med solcellsparker på jordbruksmark kommer att slå väl ut. Det är min känsla. Om man nu vill ha solenergi så är det här en jättebra möjlighet, säger Ulf Andersson, som inte tror att det kommer att påverka skörden negativt. 

Mätning på distans

Projektet kommer att innebära en rad olika mätningar. Bland annat kommer man mäta hur mycket solcellerna producerar och solinstrålningen på olika platser. Forskarna kommer även att mäta den solinstrålning som växterna kan absorbera, markfuktighet och hur mycket vall som produceras.

När Jordbruksaktuellt pratar med Bengt i slutet av april håller man för fullt på att färdigställa installationen för att kunna börja samla in data från solcellsanläggningen. 

– Det är mycket sensorer som ska på plats, så det är lite pilligt. Det är vår partner Solkompaniet som gör installationen. Sedan har vi även hjälp av Teroc, som hjälper oss att sätta upp loggningssystemet. Vi sätter upp en mobiluppkoppling där så vi kan samla in data, som loggas och läggs in i molnet, och så kan vi ladda hem informationen på distans. Det är finessen. 

Vad hoppas ni att projektet ska leda till?

– Vi hoppas att det kommer leda till fler och större sådana här installationer. Det skulle öppna en helt ny marknad för solceller, om det går att kombinera. Vi försöker få till större projekt med något mer lantbruk. Men vi får se om vi får det att gå i lås, det är inget som är klart ännu, säger Bengt.

Han menar att det finns flera möjliga fortsättningsprojekt när de här två åren är slut.

– Dels skulle man kunna titta på hur det blir om man bygger en större anläggning och även om man odlar andra grödor. 

Att det finns intresse för den här typen av kombinerad solcellspark och odling bland solcellsföretag är ett som är säkert enligt Bengt. 

– Och det är flera lantbrukare som också har hört av sig och är intresserade av det här. Så det finns ett stort intresse, säger han.

Intresset för solceller hos Ulf har också ökat, även om han hela tiden tänkt att det är något han måste skaffa en dag. 

– Och tack vare det här projektet, så kommer vi också att göra en jätteanläggning på vårt nya gårdshus som vi bygger och som ska vara färdigt nästa år, avslutar han. 

 

På Kärrbo prästgård har man fått upp intresset för solceller ännu mer i och med det här projektet. Den gårdshall som är i färd att byggas kommer att ha en stor del av taket täckt med solceller, berättar Ulf, här med en av gårdens andra solfångare. 

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@agriprim.se

 

Artikeln publicerades fredag den 14 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste