Google Analytics ej installerat.

Nytt forskningsprojekt om antibiotikaresistenta bakterier

Forskningsprojektet PAIRWISE tilldelas totalt 15 miljoner kronor för att undersöka hur antibiotikaresistenta bakterier sprids i vattenmiljöer och hur det påverkar förekomsten hos boskap och vilda djur. Projektet startar i höst och kommer koordineras av Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.

I forskningsprojektet PAIRWISE kommer man arbeta för att bättre förstå hur antibiotikaresistenta bakterier sprids i vattenmiljöer, och hur det påverkar vilda djur och boskap. Foto: Mostphotos

I dag är antibiotikaresistenta bakterier ett av de största hoten mot människor och djurs hälsa. Förekomsten ökar i hela världen, och bakterierna finns i dag i alla typer av miljöer. För att öka kunskapen om hur spridning sker har det nya forskningsprojektet PAIRWISE bildats. Projektet finansieras genom Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation, och kommer starta igång i september i år och pågå till september 2024. I projektet deltar sju olika nationella och internationella forskningsinstitut och universitet, och man kommer även samarbeta med olika intressenter och branschorganisationer.

Om projektet

Projektnamn: ”Spridning av antibiotikaresistenta bakterier, antibiotikaresistensgener och antibiotika i vattenmiljöer och hur denna förekomst påverkar förekomst hos boskap och vilda djur”

Projektstart: 2021-09-01

Projektslut: 2024-09-01

Deltagande länder: Sverige, Norge, Spanien, Tunisien och Uganda.

Svenska intressenter: Birdlife Sverige, Svenskt Vatten, Växa Sverige och Umeå universitet.

”Vet väldigt lite”

SVA har fått uppdraget att koordinera projektet, och det är forskaren Stefan Börjesson som kommer leda arbetet. För detta har SVA tilldelats fem miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

– Vi vet att antibiotikaresistenta bakterier förekommer i stor omfattning i miljön, men vi vet väldigt lite om hur spridningen ser ut. Genom den här forskningen kommer vi att förstå mer om miljöns roll i spridningen av resistenta bakterier, säger Stefan Börjesson, i ett pressmeddelande.

Enligt SVA är avloppsvattensreningsverk en introduktionsväg för antibiotikaresistenta bakterier och antibiotika från djur, människor och industrin till miljön.

– Vi ska framför allt rikta in oss på hur de sprids i ytvatten nedanför reningsverk och hur de sen sprider sig vidare, säger Stefan.

Bland annat vill man försöka förstå om och hur djur påverkas när de kommer i kontakt med kontaminerat vatten. Något som det saknas data på i dag, enligt Stefan.

Helhetsgrepp

Något som enligt SVA skiljer forskningsprojektet mot tidigare studier, är att man tar ett helhetsgrepp, och kopplar ihop hur lokala förhållanden så som mottagande vattensystem, olika typer av reningsverk och klimat påverkar förekomsten och spridningen i mottagande vattensystem. Samt hur detta påverkar eventuell spridning till boskap och vilda fåglar.

Forskningsprojektets mål är att:

Skaffa kunskap om hur antibiotikaresistenta bakterier, gener som ger antibiotikaresistens och antibiotika, sprids i ytvatten nedanför avloppsvattensreningsverk, samt hur denna spridning och förekomst påverkas av olika miljö- och klimatfaktorer som temperatur och vattentyp.

Påvisa om ytvatten påverkat av utsläpp från avloppsvattensreningsverk i sin tur påverkar antal och vilken typ av antibiotikaresistenta bakterier hos boskap som har kontakt med detta ytvatten.

Få kännedom om vattenfåglars roll runt spridning och introduktion av antibiotikaresistenta bakterier i och mellan olika vattenmiljöer.

Agriprim News
Tel: 019-760 94 00
E-post: redaktionen@agriprim.se

 

Artikeln publicerades fredag den 14 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste