Google Analytics ej installerat.

Vad äter en svensk medelgris?

Vad äter egentligen en svensk gris? Av tidigare beräkningar är det välkänt att produktionen av foder står för en betydande del av miljöavtrycket, inte minst klimatavtrycket. Därför har just fodret varit en av de viktigaste frågorna att utreda i arbetet med att beräkna ett uppdaterat miljöavtryck för svenskt griskött.

 

Biprodukter från livsmedelsindustri har av tradition varit en stor del av foderstaten till grisar. Biprodukterna har förutom goda foderegenskaper även en positiv effekt på miljö- och klimatavtryck för köttet. Detta har man inte tagit hänsyn till i tidigare studier och därför var det extra viktigt att kartlägga just detta i projektet om klimatavtryck för svensk grisköttsproduktion. Vi har valt att använda begreppet biprodukter för restprodukter från livsmedelsindustrin som det inte finns någon marknad för förutom användning till foder eller energi. Exempel på sådana produkter är vassle från mejerier, blöt drank från etanoltillverkning samt deg och bröd från bagerier. Vi räknar inte exempelvis rapsmjöl, melass eller vetekli som biprodukter då dessa produkter är handelsvaror. Foto. Emma Sonesson

För att få ett aktuellt och representativt underlag av sammansättningen av foder i grisuppfödningen har vi samlat uppgifter på flera olika sätt och vägt samman dem. 

Vi skickade en enkät till foder­optimerare och fick svar från 15 ­optimerare från sex olika företag. Tillsammans optimerar de åt 622 grisproducenter vilket motsvarar nästan hälften av Sveriges grisproducenter 2018. Foderoptimerarna ombads ange sina vanligaste recept avseende foder till suggor, smågrisar och slaktgrisar uppdelat i kunder som använder premix eller koncentrat. 

För biprodukter kontaktades även livsmedelsföretag för att få fram levererade volymer. Sammansättningen av olika färdigfoder inhämtades från Lantmännen, Svenska Foder och KLF, Kristianstadsortens Lagerhusförening. Aktuell statistik över proteinhalter i spannmål 2017 erhölls från Optilab. 

Teoretiskt medelfoder

För att försäkra oss om att den foderstat vi kom fram till verkligen uppfyller näringsbehovet för grisproduktionen räknade vi på näringsinnehållet och kontrollerade mot branschens normer. Vi optimerade därvid de olika fodersystemen så att näringsinnehållet blev detsamma för foderstater med premix, koncentrat respektive färdigfoder. 

Med hjälp av data från bland annat föreningen Foder & Spannmål har vi beräknat hur stor andel av de olika djurkategorierna som utfodras med premix, koncentrat respektive färdigfoder, se tabell 1. För att ta reda på mängden foder användes medelresultatet för slaktgrisar från WinPig 2017, och för suggor och smågrisfoder användes normtal från branschen. 

Den totala mängden foderråvaror till grisproduktionen i Sverige beräknades genom att multiplicera antal grisar av olika slag (slaktsvin, suggor, tillväxtgrisar) med de framräknade foderstaterna.

Hur ser sammansättningen av fodret ut? 

I det följande redovisar vi summan av den totala mängden foder som går åt under hela uppfödningskedjan, det kallar vi foderåtgång per integrerad slaktgris. Med integrerad slaktgris avser vi den totala foderåtgången för suggor, tillväxtgrisar och slaktgrisar. Fodret redovisas som blött foder och andelarna av olika ingredienser framgår av figur 1. 

Vatten är den största andelen, 45 procent, vilket förklaras av att ett blötfoder måste ha runt 27 procent torrsubstans för att vara pumpbart. Biprodukterna utgör 27 procent och denna grupp domineras av produkter från mejeriindustrin (47 procent) och etanolindustrin (38 procent). Spannmål utgör 21 procent varav nästan hälften är vete (48 procent) och drygt en tredjedel korn (38 procent). Proteinfodermedel utgör 4,5 procent och störst här är åkerböna (39 procent) följt av sojamjöl (27 procent) och rapsmjöl (20 procent). 

Vid en omräkning av det blöta fodret till torrfoder med 9,4 MJ NE är den totala foderåtgången till en integrerad slaktgris 365 kilo varav största andelen, 71 procent, är slaktfoder, medan suggfoder och smågrisfoder utgör 17 respektive tolv procent. 

Figur 1. Foder till grisproduktionen i Sverige 2017, andel av blött foder.

Tio procent av ts är biprodukter

Vatten utgör en stor andel av det blöta fodret och biprodukterna innehåller också mycket vatten. Omräknat till torrsubstanshalt (ts) är andelen biprodukter fortfarande betydelsefull, tio procent. Andelen soja i fodret är fyra procent, vilket motsvarar knappt 27 procent av proteinfodret. 

Intresset för närproducerade livsmedel ökar, och av fodret till svenska grisar är enligt våra beräkningar och antaganden mer än 90 procent svenska råvaror. Av de återstående knappa tio procent som importeras utgör sojaprodukter cirka fyra procentenheter och rapsmjöl tre procentenheter. 

Klimatavtrycket för fodret

För de olika beståndsdelarna i fodret har vi hämtat klimatavtryck från olika databaser och litteratur och i figur 2 visas andelen av ts jämte andelen av klimatavtrycket. För biprodukterna har vi använt de regler som gäller för om biprodukter används till biobränsle, det vill säga klimatavtrycket har vi satt till noll.  

Det som framgår tydligast i bilden är att sojans andel av klimatavtrycket är betydligt större än dess andel av ts. Det beror på att sojan belastas av att det man kallar förändrad mark­användning, och i detta fall är det omvandling av regnskog som innebär ökade utsläpp av växthusgaser som ger det högre klimatavtrycket. Vi har ändå inte räknat med ”worst case” utan valt ett mer moderat klimatavtryck för sojan. Det är ett faktum att trots att sojan som används i Sverige är certifierad kan vi inte helt bortse från denna faktor. I vårt projekt kommer vi vidare att räkna på betydelsen av om soja från exemeplvis Kanada används, som har ett lägre klimatavtryck.
 

Även om sojamjöl bara utgör fyra procent av en svensk medelfoderstat till grisar, så står den för lite mer än en fjärdedel av fodrets klimatpåverkan. Ett mer klimatsmart alternativ är inhemskt odlade åkerbönor. Foto: Carolina Wahlberg

Så kan klimatavtrycket minskas

Det finns möjlighet att som enskild grisproducent påverka klimatavtrycket från fodret, och här listas några av de mest betydelsefulla insatserna: 

  • Minska på eller uteslut helt sojan i de foderstater det är möjligt. Sojan kan exempelvis ersättas med baljväxter och rapsprodukter. 
  • Öka användningen av biprodukter från livsmedelsindustrin. 
  • Minska klimatavtrycket från den egna foderodlingen genom att välja BAT-gödsel, gödsla optimalt med hjälp av precisionsodling och utvärdera med växtnäringsbalanser. 
  • Ersätt diesel med biodrivmedel i den egna foderodlingen och använd förnybar energi i spannmålstorken. 
  • Se till att ha en effektiv utfodring med låg foderförbrukning per kilo tillväxt under smågris- och slaktgrisperioden och en bra utfodringsstrategi till suggor så att de är i god kondition.
  • En lägre dödlighet i produktionen är också mycket viktigt - ju fler slaktade grisar vi kan fördela klimatavtrycket på desto bättre.  

Vad gäller inköpt foder skulle det vara relevant att ställa motsvarande krav på odlingen som de som nämns ovan för den egna odlingen. Att i växtodlingen ha bra markstruktur, bra dränering och bra pH som ger ett bra utgångsläge för höga skördar är alltid viktigt. 

Det finns redan några sådana initiativ i Sverige, exempelvis Sigills klimatcertifiering och Lantmännens koncept Klimat och natur. Vad vi har förstått används inte dessa certifieringar för foder i någon större utsträckning och marknaden efterfrågar inte klimat­smarta lösningar för gris ännu, men denna typ av åtgärder är mycket viktiga i arbetet med framtidens hållbara lantbruk. 

I nästa nummer av Gris­företagaren kan du läsa mer om biprodukter.
 

I ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning har RISE, LRF Kött, Odling i Balans, Sveriges Grisföretagare, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Gård & Djurhälsan och Foderlotsen AB under två år arbetat med att samla in data till ett uppdaterat och utvidgat miljöavtryck av den svenska medelgrisen. Preliminära resultat har redan presenterats vid olika sammankomster inom grisbranschen och de slutliga kommer att publiceras under 2020, bland annat genom en serie artiklar i Grisföretagaren. Det här är den första artikeln i serien. 

 

Tabell 1. Andelen premix, koncentrat respektive färdigfoder i grisproduktionen i Sverige 2017
  Suggor Tillväxtgrisar Slaktgrisar
Premix 30 13 48
Koncentrat 37 50 33
Färdigfoder 33 37 19

 

Ola Karlsson
Foderlotsen
Birgit Landquist
RISE Jordbruk och livsmedel

 

 

Artikeln publicerades fredag den 22 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste